somnade igår efter många om och men, kände en gnutta ångest i mitt bröst, usch och fy vad tungt det är att bära på en stor sorg, så trött så trött. Tårarna har fastnat i mitt hjärta, jag kan inte gråta....

Mormor blev en ängel i tisdags, alla vi var samlade runt henne när hon tog sina sista andetag, jag strök hennes panna och hår när hon dog, så fridfull och vacker , alla grät  sen stannade allt av och tystnaden i rummet bröts då och då av snyftningar  vi for hem för att äta lite medans personalen gjorde iordning lilla mormor, åkte tillbaka vid 16 och gick fram till mormor där låg hon jättevacker med fina kläder och en söt liten bukett blommor i handen, hon så så nöjd ut man kunde nästan skymta ett litet litet leende på hennes läppar, hon var alldeles kall, hon var död......då orkade jag inte hålla emot tårarna, jag grät och grät i mammas famn, jag saknar mormor så oerhört mycket ..min kärleksfulla omtänksamma mormor som alltid har funnits och givit mig trygghet, och kärlek ..

Jag älskar dig mormor